Nyhet -
Finansieringskällor för en hållbar utveckling
Finansieringen av en hållbar utveckling kan komma från flera källor; bistånd, privat kapital, den inhemska skattebasfinansieringen och från utvecklingsfinansiärer. Finansieringskällorna har olika syften och olika utvecklingseffekter. Man kan se dem som olika, kompletterande, verktyg i kampen för hållbar utveckling. Här berättar vi om verktygen, med fokus på vad en utvecklingsfinansiär åstadkommer1.
Bistånd
Bistånd, ODA (Official Development Assistance), kan antingen ges bilateralt (från stat till stat), multilateralt (från FN, Världsbanken, EU m.fl.) eller i samarbete med ideella organisationer.
Biståndet arbetar med grundläggande områden som institutionsbyggande, ekonomisk utveckling, hälsa, mänskliga rättigheter och demokrati samt utbildning, jämställdhet, miljö och humanitära insatser.
Biståndet fortsätter att ha en mycket viktig roll på många av Swedfunds marknader.
Privat kapital
Privata investerare står för en allt större del av utvecklingsfinansieringen. Allt fler av dem inser också att hållbara investeringar ger säkrare avkastning för såväl bolag och anställda som för samhället i stort. Privata investerare gör dock bedömningen att riskerna ibland är för höga varför de vill dela risken med aktörer som Swedfund. För att mobilisera privat kapital krävs därför ofta att en utvecklingsfinansiär som Swedfund går in och delfinansierar projektet.
Inhemsk finansiering
Ju fler företag som redovisar och betalar skatt i de länder där de verkar, desto starkare blir den inhemska finansieringsförmågan och möjligheten att påverka sitt eget lands utveckling. Den formella sektorn i utvecklingsländerna växer. Fler varor och tjänster är i omlopp. Och skatteintäkterna ökar. Men för att nå de globala målen måste den inhemska finansieringen, d.v.s. skattebasens omfång, stärkas genom skatteintäkter från företag och människor.
Utvecklingsfinansiärer
Företag behöver finansieras för att växa och utvecklas. Här spelar Swedfund och andra länders utvecklingsfinansiärer en avgörande roll genom investeringar i form av aktier och lån.
Utvecklingsfinansiärer gör investeringar på kommersiella villkor och tar risker som få andra är villiga att ta. Vi går in med kapital i de länder, branscher och företag där investeringen verkligen behövs och gör nytta.
De utvecklingseffekter vi bidrar till kan delas upp i direkta och indirekta:
Direkta utvecklingseffekter
Indirekta utvecklingseffekter
Varje direkt arbetstillfälle som skapas i ett företag genererar 7–25 indirekta jobb i andra och tredje led2. Om en bank exempelvis erbjuder finansiering i form av lån till ett företag som ska expandera, innebär det ökad verksamhet i företaget, större efterfrågan på insatsvaror och fler anställda som spenderar sin lön i den lokala ekonomin. De indirekta utvecklingseffekterna skapas alltså i flera led och i olika delar av ekonomin. Effekterna på sysselsättningen lokalt och totalt är större än bara de direkta arbetstillfällena.
Utvecklingsfinansiärer bidrar till att skapa direkta produktivitetsvinster i sina portföljbolag genom kunskapsöverföring. Indirekta produktivitetsvinster uppnås genom att investera i innovativa och teknologiintensiva företag samt i sektorer som har avgörande effekt på företagens och människornas framtid och utveckling. Energisatsningar som ger tillgång till ren el är ett exempel.
Vi ökar tillväxten
Det finns ett starkt samband mellan den totala mängd investeringar utvecklingsfinansiärer gör i ett land, och landets tillväxt. Studier visar att en tioprocentig ökning av investeringarna ökar tillväxten med 1,5 procent. Sambandet är särskilt starkt för investeringar i infrastruktur och industri.
Vi minskar fattigdomen
Direkta utvecklingseffekter i form av jobbskapande påverkar fattigdomsminskning. De indirekta utvecklingseffekterna leder sammantaget till påtagligt minskad fattigdom i de länder där investeringarna görs.
Vi minskar klimatpåverkan
Utvecklingsfinansiärer arbetar brett och intensivt för att minska portföljbolagens negativa miljöpåverkan och för att effektivisera resursutnyttjandet. I vissa projekt – t.ex. inom ICCF (Interact Climat Change Facility) – mäts de CO2-besparingar som investeringarna i förnybar energi eller energieffektiviseringar innebär. De CO2-besparingar som görs, beräknas i förhållande till alternativet att utöka kapacitet i icke-förnybar energi eller att inte genomföra energieffektiviseringar alls.
1CSIS rapport ”Development Finance Institutions Come of Age”, oktober 2016. 2IFC Jobs Study, 2013.
